Nyårsfirande 2012

I dag avtackar vi det gamla året och kl 24 tar vi emot det nya 2012, som vi hälsar välkommet och hoppas på att året blir gott för alla våra vänner och bekanta. 
Vi kommer att fira nyårsafton i släktens gemenskap här på Island. Det blir traditionellt firande med traditionell mat, "Nýársskaupið" och så en hel del fyrverkier antar jag. 
Klicka gärna på länken http://eldgos.mila.is/newyears/ och följ med fyrverkeriskådespelet i Reyjkjavik.


Gott slut!

Julhälsningar i radion

Det är underbart att vaka långt fram över midnatt och lyssna på julhälsningarna i radion här på Island. De började läsa kl 08 i morse och nu när klockan är nästan 02 fortsätter de än att läsa hälsningarna. Man kan bara inte gå och sova förrän den sista hälsningen har blivit läst. Tala om julstämning

Facebook = ansiktsbok

Jag fick en idé efter att jag läste Høgni Hoydals inlägg på Facebook. Han talar om "andlitsbók" på färöiska. Dvs. en direkt översättning av facebook, som man på svenska kunde översätta med "ansiktsboken". Något att fundera på?


Här på Island är man stolt av sitt språk och bildar gärna ord för nymodigheter. 
Ansiktsbok för "Facebook" vore något för ålänningar att ta upp.

Skata - fågel eller fisk ? God Jul på er alla!

Skatan bärs fram

Skatafesten i Odd Fellow-huset

Logebröder gör skatan klar för ugnen

I dag har det varit den stora Skata-dagen. Skata, vad är det, fågel eller fisk? På Åland är det en fågel, men på Island är det en fisk. Rocka heter den visst på svenska.


Enligt traditionen äter man "skatan" i dag, Þorláksmessa, eller Thorlaksmässa, dvs. den 23 december. Tillredningen påminner om beredningen av lutfisk, men i stället för lut använder man en ammoniumlösning, som ger fisken både stark smak och framförallt doft.


Hela stan, ja kanske hela Island, överhöljs av "skata"doften. 

Släkten har satt sig vid bordet

Hos mig började dagen med "skötuveisla", dvs skata-fest, i Odd Fellow huset där den loge jag tillhör ordnade festen vid lunchtid. Vi fick ca 500 gäster så det var en lyckad tillställning. I kväll blev det skata-fest nr 2, då svärmor bjöd till fest för hela släkten. Jag tror att vi var 27 personer som mötte upp.


God Jul på er alla!

Omväxlande väder fram till jul

Vi har sedan slutet av november haft gott vinterväder och snö på marken. T.o.m. slalombackarna runt Reykjavik har kunnat öppna. Nu närmar det sig jul. I dag, den 21 december, har det varit riktigt busväder med regn, blåst och stormvarningar. Just nu i skrivande stund är det +4,3 på vår digitala utetermometer.

I morgon ska det bli svalare, hyfsat väder så den 23:e, som här kallas för "Þorláksmessa", dvs. den heliga Thorlakurs mässa. Men så åter på julafton förväntas oväder. Efter det kanske åter kallare. Vi hoppas än på att den snö som fallit inte helt smälter bort och att den fylls på med nysnö under de kalla perioderna. Kanske blir det som här på bilden, tagen i Thorsmörk trettondagshelgen 2005.


En vit jul trots allt?

Laufabrauð 17 dec 2011

I kväll var det dags för den årliga laufabrauðsutskärningen, numera en tradition att vi träffas hemma hos oss. Det var 27 personer som mötte upp och jobbade i sitt anletes svett till att klara uppgiften. Här är några bilder från evenemanget.
"Laufabrauðin" ska så ätas med julmaten om en vecka.

Julhuset

Julhuset 2011 har monterats och kommit på sin plats i lägenheten. Detta är en kopia av en gård i Dýrafjörður vid Vestfjordarna och tillverkades av Ingvar Axelsson, som var gift med min svärmor. 
Vi har fått överta huset och har monterat ihop det varje jul sedan jag kom till Island 1997. I dag var dottersonen Ingvar Gylfason med och monterade tillsammans med sin dotter Una Björg, 5 år. Nu får det stå på sitt bord fram till över julhelgerna och monteras ned och setts upp i hyllan i garaget för förvaring till nästa jul.


I morgon lördag ska vi ha "laufabrauð". Jag ska skriva mer om det i morgon och kanske sätta in några bilder.


Detta är lite av våra traditioner här på Atlantön.

Jultomtarna på Island

Bilden här är Grýla och Leppalúði, tomteföräldrarna och de bor i Esjan, som är på bilden till höger. 
Jultomtarna på Island är hela 13 st. Inte dåligt. Futtigt att ha bara en jultomte.
De är all bröder och flere hundra år gamla. Så lever deras föräldrar också, Grýla och Leppalúði.
Folksagan säger, att Grýla, tomtemor, är grym. Hon äter barn som inte är snälla. Men nuförtiden har hon aldrig möjlighet att nå i barnen, så egentligen behöver man inte oroa sig för det. Förr i världen var också de 13 tomtarna ganska stygga, men nu har de förändrats och kommer med julklappar till barnen.
De kommer en per natt, med början den 12 december. Den sista kommer på julaftonsmorgonen. Har barnen varit snälla, så kan de räkna med att få en liten present i en sko, som barnen förutsätts att sätta på fönsterbrädet. När de vaknar har tomten förhoppningsvis kommit med ett litet paket i skon.
Så återvänder de till sina boningar efter jul. Den som kom först den 12 dec. reser så först i väg på juldagsmorgonen. Den sista far så iväg på trettondagen. 
De bor uppe i fjällen. Här i Reykjavik säger man att de bor i berget "Esjan", som ligger norr om Reykjavik. 
Läs mer om jultomtarna på min hemsida (Pers webb)

Island snöklätt

Island kallas ibland för "Isflaket i Atlanten". Gör skäl för namnet nu. Full vinter över hela ön. Ser det inte kallt ut?
Skibackarna i Bláfjöllin öppnar idag, så det är bara att komma och ta skidorna på och "bara å åk".

Nobeldagen, del 2

Nu har man varit på Nobelbalen. Det blev en hemmadag i dag där det mesta gick i Nobelfestligheternas tecken. Först såg vi på utdelningen av Fredspriset i Oslo och de värderade tre kvinnorna.
Sedan Nobelprisceremonien i Konserthuset i Stockholm. Slutligen banketten i stadshuset i Stockholm. 
En fin utsändning från SVT, både glamour och informativa inslag. Goda intervjuer med olika inblandade, fina tal. 
Den akademiska världen imponerar. Alltid fascinerande att höra dessa storslagna människor tala. 
Prinsessan Victoria är strålande, hon skulle säkert klara uppgiften som statschef om det vore aktuellt nu. 


Ha en god tredje advent.

Nobel, oväder och månförmörkelse

I dag, lördagen den 10 december, är det Nobeldagen och i Stockholm och Oslo delas Nobelprisen ut. Dagens TV teknik gör att jag kan följa med allt i direktsädning i TV:n. Just nu ser jag på fredprisutdelningen i Oslo. Fredspriskvinnorna gör ett värdigt och respektabelt intryck. Senare på eftermiddagen blir det att följa med Nobelprisutdelningen i Stockholm.

Här på ön är det oväder med snöstorm på sydlandet och rejäl frost.

På eftermiddagen blir det månförmörkelse, men vi kommer inte att se något av den här i Reykjavik p.g.a. oväder och mulet väder. Vid Vík i Mýrdal rekommenderas folk att hålla sig hemma och inte köra på vägarna i onödan.

Sissel och Frostrósir

Vi har förmånen att få gå på toppkonsert i Harpa, det nya konsert- och kongresshuset i Reykjavik, på söndag kväll. 
Där uppträder Islands bästa sångare, såsom Ágúst Ólafsson baryton, Garðar Thór Cortes tenor, Hulda Björk Garðarsdóttir sópran och Kolbeinn Ketilsson tenór.
Så är toppen av allt att Sissel Kyrkjebø uppträder med dessa toppsångare. Det blir verkligen en toppkonsert att se fram emot.
Från början var meningen att hålla en konsert på lördag kväll, men efterfrågan var så mycket, att man beslöt ordna 3 extra konserter. Jag ska berätta så efter söndag kväll hur konserten var.


Konsertprogrammet "Frostrósir" körs nu i år för 10:e året. Traditionellt har några goda sångare på Island kommit ihop tillsammans med goda körer och uppträtt med julprogram i december. Detta har alltså blivit en tradition och biljetterna säljs upp bara på några timmar när de släpps i början av oktober. De senaste åren har arrangörerna också gett konserter på landsorten, så också i år.
Nu i år när det är 10 års jubileum har arrangörerna valt att satsa extra stort och ordnar alltså denna helg "Frostrósakonserter" med den berömda gästartisten Sissel Kyrkjebø, som förstås inte behöver någon närmare presentation.

Min hemsida:
www.per.is 

Finlands Självständighetsdag

6 december 1917
Det var dagen då Finland förklarade sig självständigt och grundade formellt republiken Finland. En märkesdag minsann. Efter drygt 100 års rysk överhöghet och i skuggan av första världskriget och efter den ryska revolutionen och grundandet av Sovjet-staten ansåg landets ledare att tiden var mogen att ta steget fullt ut.
Finland var en del av det svenska konungsriket i många hundra år. Stormakten Sverige, som i princip kontrollerade Östersjön och allt omkringliggande territorium, regerade över Finland. Stormakten föll, förlorade Finland till Ryssland i kriget 1808-1809. 
Finland fick särstatus i det ryska kejsardömet och blev Storfurstendömet Finland. Finland kunde ha eget parlament, Lantdagen, och fick styra och bestämma i sina inre angelägenheter så långt det var möjligt. 


Självständigheten utropades alltså den 6 december 1917. Men det var långt ifrån klart att landet skulle överleva som självständig republik. Ett blodigt inbördeskrig utkämpades mellan de vita och röda, där slutligen de vita segrade. Symboliskt genom att general Carl Gustaf Mannerheim tågade in i Helsingfors den 16 maj 1918, som f.ö. är min mors födelsedag. Min morfar, som kämpade på de vitas sida sade, att detta var den bästa gåva han kunde fått på denna högtidsdag.


Den unga republiken Finland kämpade på med sin självständighet. Grundlag och regeringsform antogs. Efter drygt 20 års självständighet hotades landet av den store grannen i öster, Sovjetunionen, som angrep Finland den 30 november 1939, som var inledningen av Vinterkriget. De finska soldaterna kämpade tappert och mirakulöst kunde man hålla tillbaka fienden i de hundra dagar som vinterkriget pågick. I början av mars slöts vapenstillestånd. Men det var ett kort lugn, för 1941 - 1944 pågick så fortsättningskriget, som till en början var framgångsrikt för Finland, men som slutade i förskräckelse och ett hårt fredsavtal.
Men vi nulevande ska vara evigt tacksamma mot de som kämpade för Finland. Man kunde bibehålla landet som en självständig republik i stället för att bli en delstat i Sovjet, som var fallet för de Baltiska staterna, som fick vänta till 1990 innan de kunde bli självständiga.


Också för Åland var självständighetsförklaringen 1917 betydelsefull. Det öppnade möjligheter till en ny situation för landskapet. Visserligen ville de allra flesta ålänningarna få en återförening med Sverige, men Finland vägrade och frågan hänskjöts till Nationernas Förbund i Geneve, som kom med den salomoniska lösningen att landskapet skulle förbli en del av Finland, men befolkningen tillerkännas en långtgående självstyrelse och landskapets språk och kultur skulle garanteras.


Åland fick sin självstyrelse, som har utvecklats i många faser sedan dess. Det viktigaste var dock att Åland inte blev en del av Sovjet och att Finlands självständighet överlevde såväl innbördeskriget 1917-1918 och sedan vinterkriget och fortsättningskriget.


I dag är vi tacksamma och vi bör minnas de som kämpade för landets ära och självständighet. 

Jordskalv runt Reykjavik

Under lördagen förekom en rad av jordskalv i en cirkel runt Reykjavík. De var alla under 3 på Richter. De är märkta med de gulbruna prickarna här på kartan.

Julbordens tid

Det är julbordens tid. I går kväll var vi på årets första julbord. Då var det med mina arbetskamrater från Norðuráls ekonomiavdelning. 25 personer mötte upp hos Bryndís och Bergþór  i Akranes. God mat och god dryck (för vissa). Vi tackar för oss!
I kväll är det dags för nästa julbord. Nu med Odd Fellow bröder i min loge nr. 10 Þorfinnur karlsefni och förstås med fruar. Vi ska träffas i golfklubbhuset vid Urriðarvatn, där Odd Fellows på Island har sin golfbana. 
Månne inte julstämningen börjar infinna sig efter det. I alla fall julkilona på vågen.
Annars har vi full vinter här nu sedan några dagar i denna vecka. 20 cm snö, -7 gr. nu i kväll, och fortsatt kallt över helgen och in i nästa vecka.
Skidbackarna har öppnat på norra Island, vid Akureyri, Dalvík, Siglufjörður och Sauðárkrókur. Här vid Reykjavík jobbar de för fullt med att kunna öppna i Bláfjöllin i nästa vecka. Så då får man prova på skidsporten igen.


Ha det gott, hälsar
Utkiken på Atlantön i väster.

Jobbintervju

Här på jobbet hos Norðurál ges månatligen ut ett nyhetsbrev med artiklar om vad som sker i företaget, aluminiumfabriken vid Grundartangi. I företaget jobbar drygt 500 personer och i varje nummer brukar man ha en intervju med någon anställd.
I november numret var det min tur att vara intervjubjekt. Resultatet blev en artikel, där bl.a. den här bilden ingick.

Kung Bore

Vintern gör sitt intåg här på Atlantön. I går -10, i dag rejält snöfall. Det blir nog att ta fram skidorna snart. Bláfjöllin gör sig klara för skidentusiasterna.
Så här såg det ut över parkeringen på jobbet (Norðurál) i dag på eftermiddagen.

1 december - Islands Självständighetsdag

Den 1 december kallas här på Island för “Fullveldisdagurinn”, dvs. Självständighetsdagen. Historien går tillbaka till 1918, då Danmark, som då hade kontrollen över Island, erkände Island och islänningarna som självständiga. Det var en självständighet i en s.k. konungsunion, där Danmarks kung också var kung för Island. Islänningar och danskar var likställda i resp. länder, dvs. hade samma rättigheter som de egna innevånarna i landet. Islänningarna avtalade med danskarna om bistånd och samarbete om utrikesservice.

Detta byggde på ett bilateralt avtal mellan Island och Danmark och avtalet skulle gälla i 25 år, dvs. till 1943.

Det politiska läget i Europa var helt förändrat efter andra världskrigets utbrott. Danmark och Norge var ockuperade av tyskarna och britterna hade kommit hit med sina trupper och höll islänningarna i en form av militär ockupation, men där den civila förvaltningen fick fungera självständigt.

Utvecklingen ledde till att Island utropade sig som en självständig republik den 17 juni 1944 och frigjorde sig formellt från sambandet med Danmark. Därefter har den 17 juni firats som Islands nationaldag och betydelsen för den 1 december har minskat.

Vissa celebrationer förekommer den 1 december. Bl.a. bjuder presidenten parlamentariker och företrädare för det offentliga Island till en mottagning. Islands Universitet brukar också uppmärksamma dagen med något högtidligt program.

Gratulerar talman Britt Lundberg

Britt Lundberg har valts till talman i Ålands lagting. Britt är en ambitiös och målmedveten politiker, så det här blir nog bra. Det är en tid med stora utmaningar och problemlösningar. Finland tycks ha fattat hur mycket PR man kan göra med att tala om Ålands självstyrelse. Nu blir det kanske en plats i säkerhetsrådet för Finland tack vare Åland.
Då är det viktigt med en talman som kan företräda lagtinget och självstyrelsen. Talmannen är ju lite av en president för det självstyrda landskapet.
Hon har gjort en kort programförklaring via Facebook och är ödmjuk inför uppdraget och lovar göra sitt yttersta för att förvalta förtroendet på bästa sätt.
Jag förenar mig i skaran av gratulanter och önskar Britt all välgång i detta uppdrag.

Glad överraskning

Tänk vad glad man kan bli ibland. För några veckor sedan fick jag en förfrågan via e-mail från en kvinna i Sverige om vulkanaskans innehåll. Hennes bin hade levt så upp när det regnade i våras och regnet innehöll vulkanaska från Island, som bina var helt tokiga i och som gjorde dem så friska och alerta.
Jag sände ett kort svar baserat på uppgifter jag fann på vetenskapssidor här på Island.


Idag kom ett paket på posten. Det innehöll torkade höstkantareller och trattkantareller, som man inte kan få tag på här på Island. Vad härligt! Hon hade själv plockat dem. Nu kan jag laga svampsås med äkta skogssvampar.


Hon sade i brevet som följde med, att hon gärna vill glädja människor i det tysta. Hon gladde oss verkligen, det var så kul att öppna paketet och läsa hennes brev.


Tack kära för försändelsen och alla som läser detta ska också veta att man kan glädja med så enkla medel. Det enda hon begärde var att vi sände henne en varm tanke.

Om utlänningars jordägande på Island och på Åland

Jordförvärvstillstånd på Island och på Åland


Öbor har kanske en likartad syn på utlänningars ägande av fast egendom. Här på Island blev frågan högaktuell senaste fredag, när inrikesministern avslog en anhållan från ett bolag, som ägs av kinesen Huang Nubo. Han ville köpa 75% av fastigheten Grímsstaðir vid Jökulsá och planerade att bygga upp en exklusiv turistanläggning för turister som söker efter något exklusivt, i detta fall ödemark, snö och vinter och vacker natur på sommaren. Hela fastigheten är ca 300 kvadratkilometer, eller ca 3% av hela öns areal. Anhållan gällde 75%, eller ca 225 kv.km. 
Regeringssamarbetet skälver med anledning av avslaget, eftersom det andra regeringspartiet hade viljat bevilja tillstånd.


EES lagstiftningen gäller på Island
Här på Island gäller EES-lagstiftningen (liksom på Åland), men här finns ingen särskild inskränkning i jordförvärvsfrågor, mer än vad EES-lagstiftningen förutsätter. I praktiken betyder det att islänningar och medborgare i EES-länder har samma rätt att förvärva fastigheter på Island. Däremot kan alla medborgare utanför EES inte förvärva fast egendom utan att få dispens från inrikesministeriet. Inga särskild principer för beviljande av sådana jordfärvärvstillstånd har fastställts.
Enligt uppgift har dispens beviljats i de flesta fall, ett drygt 20-talet ansökningar har behandlats.


Jordförvärv på Åland
Jordförvärvsreglerna på Åland är mycket mera begränsade. Det är omöjligt för en person, som inte har hembygdsrätt, att köpa upp stora arealer, attraktiva områden (t.ex. strandtomter), m.m. Dispens beviljas om jordförvärvet gäller tomt på planerat område för fast bosättning (bostadstomt), och om sökanden bott en viss tid (1 år). För fritidsbebyggelse beviljas dispens om sökanden har anknytning till Åland, t.ex. född och uppvuxen på Åland.


2% av Åland?
Jag är helt säker på att om en ansökan på Åland lämnades in av en utlänning utan anknytning till Åland om att få köpa 2% av Ålands areal, så skulle den inte beviljas.


Är öbor inskränkta?
Öbor har mycket gemensamt. Kultur, traditioner och viljan att skydda sin ö mot utomstående. Särskilt vad gäller fastighetsägande. Är det att vara inskränkt? 
Nej, säkert inte. Det är naturligt att man inte vill få utländska krafter att köpa upp sin ö och kanske utestänga öborna från attraktiva områden.


Borde islänningar ge jordförvärvstillstånd för denna kines?
Jag är förstås inte rätt person att svara på den frågan. Islänningarna själva ska naturligtvis bestämma vilka regler som ska gälla i sådan frågor. 
Men jag är nu fullvärdig islänning efter snart 15 års bosättning här och med isländskt medborgarskap. Så visst får jag ha åsikter.


Jordförvärv är förstås en känslig sak. Naturligt att islänningarna själva vill ha kontroll över sitt land. Områden med naturresurser, ovärderlig natur, eller särskilt kulturhistoriskt värde för landet och dess befolkning, ska naturligtvis alltid vara förbehållet islänningarna. Norrmännen kontrollerar sina oljeresurser genom statligt ägande. Islänningarnas naturresurser är, förutom fisken i havet, resurser såsom geotermisk energi i marken, hydroenergi och färskvatten. Än har ingen olja påträffats inom isländskt område, men förhoppningar finns att det kan ske i den nordligaste delen av den ekonomiska zonen, som gränsar mot Norges och Jan Mayens zoner.


Den andra sidan av frågan är att Island behöver få in kapital för att återskapa välfärden som vi trodde oss ha före bankkraschen 2008. Vi vill ha nordisk klass på sjukvård, undervisning och samhällstrygghet. Island har redan byggt upp mycket av sin välfärd på utländska investeringar. Elenergin, som är en av de värdefullaste naturresurserna här via hydroelektrisk och geotermisk energiproduktion, skapar välfärd liksom oljan gör för Norge.
Här har man medvetet satsat på energikrävande industrier såsom aluminiumfabriker och kiseljärnsfabrik och man vill intressera utländska intressen för andra energibehövande verksamheter, såsom kiselproduktion (för t.ex. solceller), globala datacentraler, som behöver mycket elenergi.


Turismen är en mycket viktig näringsgren för Island. Den tillför landet utländsk valuta och skapar sysselsättning och t.o.m. i glesbygd, där kanske inte andra näringsgrenar har samma förutsättningar för etableringar. Särskilt efter bankkrisen, som också var en valutakris och en kris för samhällsekonomuin, har turismen ökat avsevärt i betydelse. Resenärerna var före krisen 2008 ca 300.000 per år, får detta år räknar man med 500.000 turister.


Nordisland, där Grímsstaðir ligger, har länge önskat att få investeringar. På norra Island mellan Húsavík och Mývatn finns stora energiresurser i form av geotermisk energi. Långt framskridna planer fanns till för en tid sedan att bygga en aluminiumfabrik. Det rann ut i sanden, kanske mest p.g.a. regeringens ointresse att driva frågan vidare. I regeringen sitter två partier, Samfylkingin (= soc.dem.) och de Vänster-Gröna. Särskilt VG har varit ointresserade och inte visat aktivitet för att åstadkomma satsningar i det området. Deras politik går ut på att inte tillåta flere aluminiumfabriker. Gott och väl, det är deras uppfattning och de må ha den och stå för den i rikspolitiken.
Men VG har sagt att de vill få annat, t.ex. turistföretag och småföretag.


Nubo, kinesen som ville köpa Grímsstaðir, hade sagt att hans avsikt var att bygga upp en exklusiv turistanläggning med hotell och tillhörande infrastrukturella investeringar. Affärsidén var att erbjuda exklusiv turism för utlänningar som vill uppleva något annorlunda, t.ex. isländsk ödemark, vinter och snöklädda höglandsområden, norrsken, o.s.v. Sommartid kunde man spela golf på en höglandsanläggning som inte har sitt like annanstans i världen. 
Satsningen skulle kunna uppgå till 30 miljarder kronor, eller ca 200 milj. euro. Flere hundra personer skulle få jobb i anslutning till anläggningen, och indirekt skulle andra turistföretag, t.ex. buss- och flygtransportföretag, guideservice, få positiva effekter av anläggningen.
Nubo hade också förklarat att han är villig att avstå från alla rättigheter till färskvatten, geotermisk energi eller andra resurser som kunde komma i fråga på området.


I ett helhetsperspektiv är det värt att satsa på en sådan investering och ge avkall på fastighetsägandet. Men nu har inrikesministern sagt nej och investeringen blir ej av. 


VG vill inskränka jordförvärvsrätten ytterligare
I dag har VG lagt fram ett förslag som ytterligare inskränkt jordförvärvsrätt. Deras vilja är att alla utländska medborgare, även EES-medborgare och medborgare från de nordiska länderna, inte ska ha en självskriven rätt att äga fast egendom, utan de blir beroende av dispensförfarande. Sannolikt är de flesta i alla andra partier tveksamma till en sådan förändring.
Men nu ges tillfälle att debattera jordförvärvspolitiken och vilka regler som ska gälla för utlänningars jordfärvärv.
Jag välkomnar en sådan debatt och att man fastställer regler för vad som ska gälla.


Åland och Island är inte detsamma i jordförvärv
Den stora skillanden är det geografiska läget. Långa avstånd till Island gör att jordförvärv för andra än de som vill bosätta sig här eller bedriva företagsverksamhet, inte kan vara intressant, förutom möjligen i spekulationssyfte.
Om Island har klara regler om rätten till att utnyttja naturresurserna, så behöver man inte har stora farhågor för att Island säljs till utlandet. Landet finns här och de anläggningar som byggs upp här förs inte ur landet och de ger avkastning i skatter, sysselsättning och företagsverksamhet.
Det är gott och väl att precisera regler för utlänningars jordförvärv. Då undviker man den ovissa som gäller i dag.


"Utkiken"

Adventskonsert med Léttsveit Reykjavíkur

I dag söndagen den 27 november 2011, första advent, for vi på konsert med Léttsveit Reykjavíkur, en damkör med ett hundratal medlemmar. De framförde kända julsånger, både helisländska och av utländskt ursprung, men samtliga med texter på isländska. Programmet var digert med 25 sånger på programmet och så fick vi tre extra nummer. Jag kände igen Erna Tauros Höstvisa, så framförde de Sigvaldi Kaldalóns Ave María och Adams O Helga Natt. Allt var väl framfört och alla sånger sjöngs utan noter. Verkligen fantastisk prestation. Hedersgäst vid konserten var Ingibjörg Þorbergs, som har komponerat oförglömliga sånger om kärleken, livet och julen.
Körledare och dirigent är Jóhanna V. Þórhallsdóttir. 


Solister var Valgerður Guðnadóttir, Hildigunnur Einarsdóttir och gästsolist Ívar Helgason.


Konserten hölls i det nya konserthuset Harpa i Reykjavik, i den stora salen Eldborg. 


Allt väldigt lyckat och jag är nöjd med att vi köpte biljetter och for på konserten.

Kritisk mot inrikesministerns avslag

Samarbetspartiet i regeringen, Samfylkingin, är mycket kritisk mot inrikesminister Ögmundur Jónassons, VG, avslag av kinesens Huang Nubos ansökan om att få köpa fastigheten Grímsstaðir. Samfylkingins Alltingsgrupp har sammankallats till möte i dag söndag om ärendet.

Alltingsmannen Kristján Möller från Samfylkingin sade i morse i radioprogrammet Sprengisand, att inrikesministerns behandling av ärendet gengtemot övriga ministrar är otillfredsställande. Inrikesministern hade inte före avgörandet diskuterat med näringsminister Árni Páll Árnason eller industriminister Katrín Júlíusdóttir, som också är turistminister. Det brukar vara regeln i regeringen i större frågor, att ärendet diskuteras i regeringen innan beslut fattas av en enskild minister.
Möller hänvisade också till uttalande från advokaten Karl Axelsson, som sade i en radiointervju, att det inte på något sätt skulle vara prejudicerande att bevilja Nubo dispens för att äga denna fastighet.

Kinesen Nubo får inte investera på Island

Ibland kan islänningarna vara lika trångsynta som ålänningar. En ö-nation som Island håller på sitt och är stolt över sitt - gott och väl. Islänningarna är aktiva inom näringslivet och har minsann visat att man kan satsa stort utanför landets gränser. Nu under det första decenniet på 2000-talet köpte islänningarna allt som man kom över utomlands. Magasin du Nord i Köpenhamn, Elisa i Finland, banker i Norge, Luxemburg, m.m. Det hela slutade i en stor krasch hösten 2008.

Men om vi ser med lite större perspektiv, islänningarna har länge arbetat utomlands och marknadsfört sina produkter, främst fisken. Islänningarna driver företag i många länder utomlands. Gott och väl. Man vill ju sälja sina produkter utomlands.

Island är med i EFTA och EES och medlemsavtalsförhandlingar pågår med EU. Gott och väl.

Men samtidigt finns ett protektionistiskt ideal hos många här på ön. Utlänningar har inget här att göra, särskilt om de ska investera i fastigheter.

Huang Nubo

... heter en kines som fått upp ögonen för Island. Han fick reda på att fastigheten Grímsstaðir på norra Island var till salu. Storlek: 300 kv.km. Pris: 1 miljard isländska kronor, ca 6,2 milj. euro. Han skrev köpekontrakt. Tänkte använda fastigheten för att bygga upp en hotell- och turistanläggning. I ödemarken.
Hans idé var att bygga en anläggning som skulle attrahera turister som söker något exklusivt, ödemark, vinterklimat, mörker, norrsken m.m. Turister, som är beredda att betala för upplevelsen. Han skulle se till att de kan komma med flyg från Keflavik till Grímsstaðir.

Detta låter som en dröm. I långa tider har man efterlyst företag som är beredda att investera och skapa arbetsplatser i området. Särskilt efter att aluminiumfabriken, som Alcoa planerade att bygga vid Bakka invid Húsavík, rann ut i sanden.

Nej från inrikesministeriet

Inrikesminister Ögmundur Jónasson sade nej på fredagen. Området var för stort, ett undantantag för denne kines hade varit ett prejudikat, som skulle göra det svårt att stoppa andra kapitalister som vill köpa mark på Island.

Dåliga argument. Detta skapar inte något som helst prejudikat. De vänster-gröna, som Ögmundur tillhör, säger nej till alla satsningar med utlänningar bakom.

Här går Island miste om investeringar och uppbyggnad i turistnäringen på kanske 30 miljarder isländska kronor, kanske närmare 200 milj. euro. Det hade inte varit fy skam för Island, som nu verkligen behöver uppbyggnad och investeringar. Landet behöver också utländskt kapital för att få hjulen att snurra igen.

Regeringskris?

Frågan är nu om regeringen med Samfylkingin (soc.dem.) och de Vänster-Gröna kan överleva detta. Samfylkingens ministrar är mycket förvånade, däribland statsminister Jóhanna Sigurðardóttir.

Lika i båda riktningarna

Man undrar, varför islänningarna tycker att det är OK att de får investera utomlands, t.ex. köpa fritidsbostäder i Spanien och i Florida, men är inte beredda att tillåta utlänningar att komma hit och köpa fastigheter, inte ens för näringsverksamhet, som de aldrig kan ta med sig från Island. Fastigheter och investeringar som görs här på land och på fastigheter på Island, kan aldrig fara ur landet. 

God lillajul på er alla!

Lite vinterstämning

Vi fick snö i går och det blev ljusare och trevligare. På vår balkong hade jag satt upp ljusserien och den gjorde sig väl i nysnön som lade sig över ljusen.


I dag är det Lilla Jul, som firas på Åland. Så är det första advent i morgon och juletiden har anlänt. 


God Lilla Jul på er alla!

Per på Island

Hej på er alla!

Jag har sedan en tid bloggat på min egen hemsida www.per.is och tänker att fortsätta med det, men ibland är det enklare att blogga på en sådan här sida, som är tillgänglig från vilken dator som helst.

Så är det kanske enklare för andra att hitta in på denna blogg än på min egen hemsida.

Men fortsätt med att titta in på hemsidan, där har jag en nyhetsrapportering från Island och omgivningar. Mest skriver jag om nyheter från Island som kan intressera andra från Åland, Sverige eller Svenskfinland. Jag skriver ganska mycket om vulkanutbrott, jordkskalv och andra geologiska aktiviteter.

Ibland rapporterar jag också om nyheter från Färöarna och Grönland, särskilt med tanke på ålänningar som kan ha intresse av dessa självstyrda områden.